Vaccinmotståndets oinformerade angrepp på djurvaccinationer

Tidskriften Dogs Naturally Magazine (DNM) är en alternativmedicinsk tidskrift för hundägare med ”hundar utan gränser”. Den har i stora drag ett negativt perspektiv på vaccin och förespråkar många andra sorters pseudovetenskap som homeopati, slagruta, kinesiska örter och råkost. De har skrivit en artikel om djurvaccin som undersöker fem påstådda lögner som veterinärer säger om vaccin. Den svenska sidan vaccin.me översatta artikeln och postade den på sin sida, tydligen utan att kontrollera sanningshalten i de påstående, särskilt om immunologi, som görs i artikeln.

Kroppens reaktion på vaccin och sjukdom

Kroppen reagerar inte på ett vaccin på samma sätt som den skulle göra om det var en verklig sjukdom.

Detta stämmer i en viss bemärkelse, dock inte den som DNM syftar på. Klassiska varianter på vaccin är antingen försvagade så att de inte orsakar sjukdom, eller inaktiverade. Den immunologiska skillnaden mellan de två är att försvagade vaccin oftast tenderar att producera en högre andel individer som är skyddade i en population, på grund av att de har s.k. ”danger-associated molecular patterns” (DAMPs) som inaktiverade vaccin oftast saknar (det är därför inaktiverade vaccin använder adjuvans). Dessa DAMPs kan binda till t. ex. dendritiska celler och gör att dessa presenterar peptider mer effektivt och under en lägre tid. I en viss betydelse reagerar kroppen på liknande sätt mot ett vaccin som mot en sjukdom. Den producerar en immunreaktion och ett immunologiskt minne. Skillnaden är att man inte får sjukdomen i sig, vilket gör att kroppen inte utsätts för den riktiga sjukdomen. Så i denna begränsade bemärkelse reagerar kroppen annorlunda.

Effektorceller och minnesceller: att sätta kärran före hästen

När den utsätts för ett verkligt virus bildar kroppen immunitet genom att skicka den informationen till sina minnesceller.

Detta är en felaktig beskrivning av vad som sker. Lite förenklat kan man säga att kroppen först attackerar med det ospecifika, inneboende delen av immunförsvaret. Mot virus innebär detta t. ex. att:

  • Immunceller utsöndrar typ-1 interferoner vilket bidrar till att begränsar infektionens utbredning.
  • Naturliga mördarceller (NK-celler) dödar virusinfekterade celler.
  • Proteiner i komplementsystemet binder till virus som befinner sig utanför celler, som gör att de neutraliseras och att de lättare kan ätas upp av t. ex. makrofager.

Efter ett tag så sätter det adaptiva immunförsvaret in. Detta sker efter dendritiska celler fångar upp viruset, brutit ner det till peptider, rört sig till närliggande lymfkörtlar och presenterat dessa peptider för andra celltyper i immunförsvaret. De processer som du börjar komma igång inkluderar:

  • Antikroppar som är mycket specifika för just detta virus binder till viruset och förhindrar att de infekterar fler celler och gör det lättare för t. ex. makrofager att äta upp dem.
  • Cytotoxiska T celler dödar virusinfekterade celler.

Dessa representerar några av immunförsvarets effektormekanismer mot virus. När dessa har trätt i kraft och eliminerat infektionen uppstår immunitet. Det är dock först vid differentieringen av T- och B-celler som minnesceller bildas, vilket är många dagar efter infektionen börjat. Det hade varit mer lämpligt att säga något i stil med ”När den utsätts för ett verkligt virus bildar kroppen immunologiskt minne genom att skicka den informationen till sina minnesceller”, men det är ganska intetsägande.

Mekanismen bakom immunologiskt minne

Dessa minnesceller, kallade cellulär immunitet, är ansvariga för att mobilisera en snabb attack nästa gång de ställs inför samma sjukdom och kroppen, beväpnad med den kunskap minnescellerna har lagrat undan, neutraliserar snabbt sjukdomen genom att utlösa cirkulerande antikroppar.

Cellulär immunitet är ett gammalt namn för den delen av adaptiva immunförsvaret som utgörs av B- och T- celler. Det som gör att minnesceller kan mobilisera en snabbare attack nästa gång kroppen attackeras av samma virus (i det här fallet), beror på ett antal faktorer t. ex. (i fallet B-minnesceller)

  • Storleken på minnessvaret är större, ungefär 100 gånger. Detta beror dels på att det finns fler minnesceller specifika för en vissa antigen än vad det finns naiva celler och för att de delar sig snabbare.
  • Det sekundära minnessvaret är snabbare för det behöver inte mogna fram som ett adaptivt immunförsvar behöver vid första infektionstillfället.
  • Antikropparna har en högre andel IgG än IgM.
  • Antikropparna från minnesceller har högre affinitet, det vill säga, de binder starkare till viruset.

Det är alltså ingen specifik ”kunskap som skickas”, utan minnesceller är en sorts celltyp som bildas vid samma differentieringen av B- och T-celler som bildar effektorceller som tar hand om den ursprungliga infektionen.

Vacciner stimulerar cirkulerande antikroppar, som kallas humoral immunitet, vilka kringgår minnescellerna. Detta skapar en konstgjord immunitet som heter humoral bias och detta gör att immunförsvaret vänds ut och in.

Vaccin stimulerar immunförsvaret på liknande sätt som sjukdomen. Antigener från vaccin, precis som antigener från ett aktivt virus, tas upp av dendritiska celler och presenteras för olika celler från det adaptiva immunförsvaret som då börjar differentieras och även bilda minnesceller. Både B- och T-minnesceller bildas då differentieringen av effektorceller sker. Det är effektorcellerna som tar hand om den primära infektionen och minnescellerna som blir kvar. Det centrala felet i påståendet är alltså att den antar att effektorceller som direkt bekämpar infektionen och minnesceller kan bildas oberoende av varandra. Detta är fel då de bildas samtidigt. Det sker ingen direkt utsöndring av mycket specifika antikroppar, utan detta går via aktivering av B-celler, som därför också bildas minnesceller. Det finns naturliga antikroppar (ospecifika IgM), men detta är inte det huvudsakliga målet med vaccinering. Om naturliga antikroppar räckte för att bekämpa sjukdomen så skulle vaccin inte behövas och en naturlig infektion av sjukdomen skulle knappt märkas.

”Humoral bias” syftar helt enkelt till att immunförsvaret mot en viss sjukdom i huvudsak består av antikroppar. Det är inget fel eller sjukligt i detta. Tvärt om så är antikroppar den viktigaste delen av effektormekanismerna i det adaptiva immunförsvaret för många sjukdomar t. ex. de flesta bakterieinfektioner. Det finns inget ”kostgjort” med detta och det vänder inte immunförsvaret ”ut och in” (vad det nu betyder).

Vacciner producerar B-minnesceller, inte kronisk inflammation

Det verkliga problemet med detta uttalande är önskan att antikroppsnivåerna skall vara höga. Höga antikroppsnivåer innebär höga nivåer av cirkulerande antikroppar – eller humoal bias. Ju högre nivåer, desto mer kroniskt inflammerad är kroppen.

Nej, med hjälp av vaccin vill man bland annat bilda ett fullgott svar från B-celler, vilket gör att det bildas B-minnesceller. Vid en återinfektion av samma sjukdomsalstrande organism vill man först då producera en hög nivå av antikroppar för att bekämpa infektionen snabbare. Det är inte så att antikroppsnivån är konstant hög, även då hunden inte har blivit återinfekterad. Detta beror på att B-minnesceller inte aktivt producerar antikroppar. Därför blir resonemanget kring kronisk inflammation hopplöst förvirrat.

Vaccin är effektiva och försvagar inte immunförsvaret.

Så valet att vaccinera en valp på 6 veckor innebär: att utsätta valpen för den mest sjukdomsfyllda plats den kunde möjligen vara i – veterinärkliniken, samt att det skapas immunosuppression vilket gör att det är mycket mer sannolikt att valpen få sjukdomen du har vaccinerat emot och allt detta i utbyte mot en 30% chans att vaccinet kommer att fungera.

Det ges ingen vetenskaplig källa till föreställningen att hundvacciner endast har 30% effektivitet och inte heller att det försvagar immunförsvaret. Tvärt om borde effekten vara tvärt om. I vaccinet finns det proteinbitar från patogenen som hundens immunförsvar kommer att reagera mot.

Anledningen till att vaccinet osannolikt kommer att fungera på en så ung valp beror på att valpen är skyddad mot sjukdom med maternella antikroppar – immunitet den fått från sin mor. Detta skydd avtar med tiden, men är fortfarande ganska stark vid 6 veckors ålder. Det är därför vaccinet i de flesta fall inte fungerar: de maternella antikropparna är starka nog att blockera vaccinet.

Dessa antikroppar är just bara antikroppar. Det finns inga av valpens egna B celler som producerar dessa. Därför är det viktigt att vaccinera hunden så att den bygger upp sitt eget försvar. Problemet med detta resonemang är att vaccinationer ser under huden, medan antikroppar från modern cirkulerar från början i blodet. Därför kan valpens egna dendritiska celler (som redan finns på plats i vävnader) ta upp en del proteiner från vaccinet och starta en egen immunreaktion innan de cirkulerande antikropparna hinner bidra till att ta bort allt från vaccinet. Sedan så är det ju inte givet att modern faktiskt haft eller vaccinerats mot just den sjukdomen som valpen vaccineras mot. I så fall finns det inga antikroppar från modern mot just den patogenen.

Boostervaccin

Problem nummer två med detta uttalande: “Denna kur måste slutföras innan valpen är helt skyddad.” Det finns två problem med detta uttalande faktiskt. Ett, du kan inte vara delvis skyddad: det är som att vara oskuld, antingen är du det eller så är du inte det. Antingen har immunsystemet lämnat denna information vidare eller så har den det inte: det finns ingen gråzon, antingen är du immun eller så är du inte.

Nej, det finns grader av immunitet som svarar mot ”hur bra är du skyddad?”. En vaccination räcker ibland inte för att producera ett fullgott immunologiskt minne eller så kan immuniteten minska över tid på grund av att det inte finns tillräckligt mycket stimulering för att hålla minnescellerna vid liv. Inne i minnescellerna pågår en ständig kamp mellan s.k. pro-apoptotiska proteiner och s.k. anti-apoptotiska proteiner. Den första sortens proteiner gör att cellen tar livet av sig genom programmerad celldöd (apoptos), medan den andra sortens proteiner skyddar mot apoptos. Det finns en delikat balans mellan dessa två sorters proteiner och bildande av anti-apoptotiska proteiner måste stimuleras för att balansen inte ska väga över mot apoptos. Med andra ord så är svaret på frågan ”hur bra är du skyddad” helt enkelt ”hur många minnesceller har du kvar mot just den patogenen”? En sådan balans finns i alla immunceller i det adaptiva immunförsvaret och den finns för att det är viktigt att kontrahera immunförsvaret efter att infektionen är avklarad så att det inte går på högvarv hela tiden.

Referenser och vidare läsning

Abbas, A. K., Lichtman, A. H., & Pillai, S. (2012). Cellular and Molecular Immunology. Philadelphia: Elsevier Saunders.

CDC (2012). Principles of Vaccination. The Pink Book: Epidemiology and Prevention of Vaccine-Preventable Diseases. Hämtad: 2012-07-16.

Meeusen, E. N. T., Walker, J., Peters, A., Pastoret, P.-P., & Jungersen, G. (2007). Current Status of Veterinary Vaccines. Clinical Microbiology Reviews, 20(3), 489-510.

Murphy, K. (2012). Janeway’s Immunobiology (8th ed.). New York: Garland Science.

WHO (2007). Veterinary vaccines. Hämtad: 2012-07-16.

About Emil Karlsson

Debunker of pseudoscience.

Posted on 2012/07/16, in Information, Konspirationer, Vetenskap and tagged , , , , . Bookmark the permalink. Lämna en kommentar.

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: