Sverige och barnvaccinationer

I Sverige har man haft ett vaccinprogram för barn sen början av 1950-talet. Idag erbjuds barn vaccination mot:

• difteri
• stelkramp
• kikhosta
• polio
• mässling
• påssjuka
• röda hund
• infektioner orsakade av Haemophilus influenze typ B
• pneumokocker samt
• HPV, humant papillomvirus (för flickor).

Deltagande i vaccinationsprogrammet är inte obligatoriskt, det är upp till barnets föräldrar om vaccination ska ges eller inte. Syftet med vaccinationsprogrammet är att ge var och en ett skydd mot ovan nämnda sjukdomar. Har tillräckligt många vaccinerats mot en specifik sjukdom har populationen vad som kallas för flockimmunitet. Det innebär att även de som av olika orsaker inte kan vaccinera sig mot sjukdomen skyddas.

Bilden visar sjuksköterskan Birgit Rutberg som ympar Nils Birger Linderholm i februari 1957.

Hur fungerar vaccinationer då? Jo, genom att tillföra kroppen ett försvagat eller så kallat avdödat smittämne får man kroppens immunförsvar att bilda antikroppar, som ger skydd mot sjukdom. Detta utan att verkligen få sjukdomen, med vad det kan innebära. Fördelen är att nästa gång man kommer i kontakt med smittan känns det igen av immunförsvaret och kan hanteras snabbt varpå man slipper att bli sjuk. Läs mer om detta i vår artikel Så här fungerar vaccin.

Kikhosta orsakas av en bakterie som smittar via utsändringar från mun och näsa. Bakterien sätter sig i luftvägarna och orsakar en besvärlig och långdragen hosta. För spädbarn är sjukdomen extra allarlig då de kan sluta andas och få skador på hjärnan. Även om risken att få kikhosta har minskat betydligt sedan ett nytt kikhostevaccin infördes i barnvaccinationsprogrammet 1996 så förkommer kikhosta fortfarande både i Sverige och i andra länder. Läs mer om kikhostan i vår artikel Sverige och kikhostan.

Polio är en virussjukdom som smittar med avföring och sprids via till exempel infekterat vatten och avlopp. Förlamning av polio förekommer då viruset kan skada ryggmärgen. Den sista stora polioepidemin drabbade Sverige på 1950-talet. Svenska barn började vaccineras då, och epidemierna upphörde i början av 1960-talet när fyra av fem hade skydd mot sjukdomen. Europa konstaterades vara poliofritt i början av 2000-talet, men det är viktigt att behålla skyddet då polio fortfarande finns kvar i delar av världen.

Difteri är en mycket smittsam och allvarlig halsinfektion som kan orsaka kvävning hos barn. Difteribakterien utsöndrar ett gift som kan ge livshotande skador på bland annat hjärta, njurar och nervsystem. Det är en mycket ovanlig sjukdom i Sverige, dels för att många är vaccinerade, dels för att vi har en hög levnadsstandard. Sjukdomen är däremot vanlig i många utvecklingsländer och den finns i flera östeuropeiska länder. Allmän vaccinering infördes i Sverige 1944 under en pågående epidemi.

Hib, eller Haemophilus influenze, är en vanlig bakterie som ofta orsakar öroninflammation och lunginflammation. Haemophilus influenze typ B eller Hib är en variant av bakterien som kan leda till mycket allvarliga infektioner:

• bakteriell hjärnhinneinflammation
• struplocksinflammation
• infektion i lederna
• blodförgiftning.

Dessa åkommor kan vara livshotande och kan orsaka livslånga men, oavsett om behandling sätts in i tid. Innan vaccination mot Hib startade i Sverige 1992, var Hib-infektion den vanligaste orsaken till bakteriell hjärnhinneinflammation hos barn, men idag är allvarliga sjukdomstillstånd orsakade av Hib mycket ovanliga.

Stelkramp orsakas av en bakterie som återfinns bland annat i jorden. Det är en bakterie som inte smittar mellan människor utan genom sår där bakterien kan komma in i kroppen. Den bildar ett gift som blockerar nerver i ryggmärgen och gör att man får kramper i musklerna. Sjukdomen är livshotande om man inte får rätt behandling i tid. Enda sättet att skydda sig mot stelkramp är vaccination.

Pneumokocker är den vanligaste orsaken till luftvägsinfektioner och därmed lunginflammation, öroninflammation och bihåleinflammation. Men man kan få mycket allvarliga infektioner av pneumokocker som hjärnhinneinflammation och blodförgiftning, vilket kan leda till hörselskador och hjärnskador. Via vaccinet får man också ett visst men mycket begränsat skydd mot öroninflammationer.

De allvarligaste sjukdomstillstånden inträffar främst hos barn under två-tre år. Är barnet äldre än så brukar det inte vara nödvändigt att vaccinera barnet mot pneumokocker.

Mässling är en mycket smittsam sjukdom som orsakas av virus och kan leda till följdsjukdomar som öroninflammation, bihåleinflammation eller lunginflammation. Ungefär en av tusen som får mässling får också hjärninflammation, vilket kan leda till att man får bestående hjärnskador. Sjukdomen kan ibland även vara livshotande.

Idag är mässlingen ovanlig och den var på väg att bli ovanlig i resten av Europa. I stället har vi nu sett hur sjukdomstalen ökar, så en fortsatt vaccination mot mässlingen är viktigt för fortsatt skydd.

Påssjuka är en mycket smittsam sjukdom som orsakas av virus. Hjärnhinneinflammation är en av de vanligare följdsjukdomarna, en åkomma som kan leda till sämre hörsel, vanligen på ena sidan. Testikelinflammation kan uppstå i sällsynta fall hos män som smittas efter pubterten. I Sverige är påssjuka ovanligt sedan vaccination mot påssjuka infördes 1982 i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

Röda hund är en smittsam sjukdom som orsakas av virus. Förvisso oftast lindrig för den som drabbas, men den är ytterst allvarlig för gravida kvinnor. Via sjukdomen kan fostret få svåra skador. Allmän vaccinering är enda möjligheten att skydda ofödda barn mot dessa fosterskador. 1982 infördes vaccinationen till både pojkar och flickor i Sverige, och efter 1985 har inte något barn i landet fötts med fosterskador på grund av röda hund. Liksom med polio är det av vikt att ha kvar vaccinationen då sjukdomen återfinns i vissa länder.

Humant papillomvirus, HPV, ett virus som kan ge upphov till vårtor på könsorganen, så kallade kondylom, eller andra mindre synliga förändringar. Viruset överförs genom sexuell kontakt och en stor del av den vuxna befolkningen bär på HPV-virus. Därför bör man helst vaccineras innan man har börjat ha sex. Viruset kan i sällsynta fall ge upphov till livmoderhalscancer, vilket är den främsta orsaken till att vaccinationen införts i det allmänna vaccinationsprogrammet och att den endast ges till flickor. Man bör också notera att det inte är ett fullständigt skydd, så fortsatt cellprovstagning är fortfarande viktigt när man blir äldre.

Det vaccin som används skyddar mot HPV 16 och 18, virusformerna som orsakar 70 procent av all livmoderhalscancer, men även mot kondylom. Där är skyddet upp till 80 procent.

Utöver dessa sjukdomar så finns det vaccinering mot tuberkulos (tbc) och hepatit B. Dessa vaccinationer erbjuds främst i de miljöer är sjukdomarna är mer vanliga. Vissa landsting i Sverige har också inkluderat hepatit B-vaccinet i det allmänna vaccinationsprogrammet.

Tuberkulos är en lungsjukdom som orsakas av en bakterie som sprids via luften genom hostningar. Numera finns det behandling mot tuberkulos, som är en i världen mycket spridd infektionssjukdom, men behandlingen kan vara svår och långdragen och sjukdomen kan fortfarande vara allvarlig. Om barn vaccineras med ett så kallat BCG-vaccin kan det ge ett skydd mot den allvarligare formen av tuberkulos.

Hepatit B orsakas av ett virus som gör att man får en inflammation i levern och sprids genom blod och genom sexuella kontakter. Hos de flesta läker sjukdomen utan bestående skador, men hos vissa övergår den i en kronisk inflammation i levern. Barn som lever med någon smittad eller som på annat sätt lättare utsätts för smitta erbjuds vaccination.

Referenser och vidare läsning

1177.se (2012) Vaccinationer av barn. Hämtad: 2012-02-05.

Socialstyrelsen Allmän del av vaccinationsprogrammet. Hämtad: 2012-02-12