Category Archives: Vetenskap

Vaccinmotståndets oinformerade angrepp på djurvaccinationer

Tidskriften Dogs Naturally Magazine (DNM) är en alternativmedicinsk tidskrift för hundägare med ”hundar utan gränser”. Den har i stora drag ett negativt perspektiv på vaccin och förespråkar många andra sorters pseudovetenskap som homeopati, slagruta, kinesiska örter och råkost. De har skrivit en artikel om djurvaccin som undersöker fem påstådda lögner som veterinärer säger om vaccin. Den svenska sidan vaccin.me översatta artikeln och postade den på sin sida, tydligen utan att kontrollera sanningshalten i de påstående, särskilt om immunologi, som görs i artikeln.

Kroppens reaktion på vaccin och sjukdom

Kroppen reagerar inte på ett vaccin på samma sätt som den skulle göra om det var en verklig sjukdom.

Detta stämmer i en viss bemärkelse, dock inte den som DNM syftar på. Klassiska varianter på vaccin är antingen försvagade så att de inte orsakar sjukdom, eller inaktiverade. Den immunologiska skillnaden mellan de två är att försvagade vaccin oftast tenderar att producera en högre andel individer som är skyddade i en population, på grund av att de har s.k. ”danger-associated molecular patterns” (DAMPs) som inaktiverade vaccin oftast saknar (det är därför inaktiverade vaccin använder adjuvans). Dessa DAMPs kan binda till t. ex. dendritiska celler och gör att dessa presenterar peptider mer effektivt och under en lägre tid. I en viss betydelse reagerar kroppen på liknande sätt mot ett vaccin som mot en sjukdom. Den producerar en immunreaktion och ett immunologiskt minne. Skillnaden är att man inte får sjukdomen i sig, vilket gör att kroppen inte utsätts för den riktiga sjukdomen. Read the rest of this entry

Vaccin mot Alzheimers?

För några dagar sedan publicerades en artikel i tidskriften Lancet Neurology om en tidig klinisk studie för ett vaccin mot Alzheimers.

Alzheimers är en neurologisk sjukdom som just nu drabbar ungefär 26 miljoner människor. Neuroner dör förtvinar och dör. Symptom inkluderar bristfälligt minne, koncentrationssvårigheter, problem med att utföra vanliga handlingar och nedgång i andra kognitiva förmågor. Forskare har ingen fullständig kunskap om vad som orsakar Alzheimers, men två viktiga faktorer uppskattas vara deponering av betaamyloid (bildar plack) och stark fosforylering av tauproteiner, som gör att de aggregerar med varandra och bildar neurofibrillära härvor. Detta gör att delar av cellskelett som är viktigt för transport inne i neuroner faller sönder och neuronernas transportsystem förstörs. Read the rest of this entry

En kritisk granskning av Ulf Brånells påståenden om immunförsvaret och vaccin

Det är ofta mycket underhållande att läsa vissa vaccinmotståndares diskussioner om hur vaccin och immunförsvaret interagerar. Ofta blir det en hel del fel som antagligen beror på att de inte läst sig in ordentligt på ämnet, kanske för deras ideologiska motstånd mot vaccin förhindrar dem från att förstå den vetenskapliga bakgrunden.

Låt oss ta ett titt på ett faktiskt exempel: Linda Karlströms antivaccinblogg publicerade nyss en artikel av Ulf Brånell om vacciners påverkan. Han säger sig vara en biopat (ytterligare en av de många medicinskt ogiltiga fusktitlar som folk som vill låtsas vara läkare använder sig av) och driver en alternativmedicinsk klinik där han behandlar patienter. Han accepterar inte att bakterier och virus kan orsaka sjukdomar och han anser att akuta sjukdomar är ”i själva verket av tecken på att kroppen med kraft försöker skydda sig mot och läka skador – fysiska skador, förgiftningar, trauman”.

Detta borde räcka för att förkasta föreställningen om att Ulf Brånell verkligen skulle ha en ”grundlig vetenskaplig utbildning” som Karlströms verkar tro.

Här följer en kritik av Brånells artikel.

1. Vinterkräksjukan och det inneboende immunförsvaret

Brånell pratar om en studie som publicerades i tidskriften Science år 2003, men ger aldrig någon referens:

Vetenskapsradion rapporterade flera gånger under vecka 9, 2003 om en artikel i Science, där caliciviruset (vinterkräksjukan) studerats på möss – eller rättare sagt, mössens reaktion på viruset studerades. De frågor man ställt sig är bland annat varför detta virus inte tycks ge någon immunitet – man kan insjukna flera gånger i snabb följd, och kroppen tycks inte bilda några antikroppar mot det.

Den artikel som hänvisas till är antagligen:

Karst, S. M., Wobus, C. E., Lay, M., Davidson, J., & Virgin, H. W. (2003). STAT1-Dependent Innate Immunity to a Norwalk-Like Virus. Science, 299(5612), 1575-1578.

Enkelt förklarat så visar studien att komponenter i det inneboende immunförsvaret är viktiga för kroppens försvar mot ett virus som är närbesläktat med det virus som orsakar vinterkräksjukan hos människan.

2. Varför kan man bli sjuk i vinterkräksjukan igen?

Hur som helst, man kan bli återinfekterad i vinterkräksjukan. Varför är det så? Detta diskuterade aldrig studien i fråga, men en översikt av Donaldson et. al. (2010), publicerad i Nature Reviews Microbiology, pekar på att det kan handla om ett antal samverkande faktorer:

  • Många olika varianter: det finns en del olika varianter, så immunitet mot en medför inte automatisk lika bra skydd mot en annan.
  • Antigendrift: en population som är motståndskraftig mot en variant kan bidra till en miljö där andra varianter ”väljs” (selekteras) fram.
  • Hög mutationshastighet: viruset som orsakar vinterkräksjukan hos människan är ett RNA virus. RNA är mindre stabilt än DNA och därför har högre mutationshastighet. Ju mindre likt nya virusvarianter är till det som kroppen redan är motståndskraftig, desto mindre skyddad är man från tidigare infektioner.
  • Receptorbyte: olika varianter av viruset binder till olika s.k. HBGA receptorer (det finns flera olika sådana i populationen).
  • Ursprunglig antigenisk synd (”original antigenic sin”): fenomenet där kroppen hellre använder ett minnesförsvar mot ett smittoämne (patogen) den tidigare stött på istället för att lägga ner tid och energi på att starta ett nytt, ursprungligt, immunförsvar. Dock kan epitoper på proteiner hos den nya varianten vara tillräckligt annorlunda, så minnessvaret har lägre bindningsstyrka (affinitet) mot den nya varianten än mot den gamla. Antikroppar som är effektiva mot en variant kan vara mindre effektiva mot en annan.

Det är så att immuniteten är mestadels mot den specifika varianten som man blev sjuk i och att ett inneboende immunförsvar ofta räcker. Det innebär också att tesen i Brånells artikel, viruset som orsakar vinterkräksjukan inte ger immunitet, är felaktig. Read the rest of this entry

Vad orsakar autoimmuna sjukdomar?

Generellt sett kan man säga att det beror på ett komplext samspel mellan olika delförklaringar från både biologi och miljö. I båda kategorier finns det faktorer som bidrar till mottaglighet och faktorer som har utlösande egenskaper samt att detta varierar beroende på vilken sjukdom man undersöker.

Två viktiga celltyper i det adaptiva immunförsvaret är B celler (som bland annat utsöndrar antikroppar) och T celler (som bland annat kan hjälpa och förstärka andra delar av immunförsvaret, aktivt döda kroppens egna infekterade celler och reglera delar av immunförsvaret). Förenklat kan man säga att B celler bildas och mognar i benmärgen och T celler bildas i benmärgen, men mognar i tymus. Dessa celler har receptorer som gör att de kan känna igen delar av proteiner (som kallas för peptider) från både sjukdomsalstrande organismer (patogener) och kroppens egna proteiner.

Receptorernas utseende, och därför vilken sorts peptider de kan binda till, genereras slumpmässigt. Detta betyder att några av dessa kan känna igen och aktiveras av kroppsegna peptider. Då skulle de attackera och förstöra kroppens egna beståndsdelar. Därför så sker det en selektion i benmärgen (för B celler) och i tymus (för T celler) där självreaktiva immunceller dödas av kroppen så att endast celler som inte reagerar på kroppens egna komponenter tillåts lämna dessa organ och gå ut i cirkulationen. Tyvärr så fungerar detta inte alltid. Det kan finnas defekter i olika steg i dessa process som gör att självreaktiva T och B celler som producerar självreaktiva antikroppar släpps ut. Ofta så regleras dessa av så kallade regulatoriska T celler som kan döda eller inaktivera självreaktiva T celler. Detta kan ibland också misslyckas, vilket gör att självreaktiva immunceller ur det adaptiva immunförsvaret släpps lösa mot kroppen själv när man t. ex. får en skada eller infektion (fast det här varierar beroende på vilken sjukdom det gäller).

När det kommer till autoimmuna sjukdomar så är det (i generella termer) så utgör vissa sorters genetisk variation en särskild mottaglighet för att dessa processer som försöker förhindra att självreaktiva T celler och B celler som producerar självreaktiva antikroppar. Varför finns dessa fortfarande om de kan leda till så negativa effekter? Varför har de inte selekterats bort av evolutionen? En möjlig förklaring kan vara att dessa självreaktiva immunceller även kan reagera mot patogener och att det kan finnas tillfällen då fördelen med detta kanske kan överväga den högre risken för autoimmuna sjukdomar. En infektion eller skada gör att immunceller går ut i vävnaden och de självreaktiva immuncellerna aktiveras och skadar celler och vävnader.

Det finns också processer som bidrar till att autoimmuna sjukdomar kan hålla i sig och förvärras med tiden. Read the rest of this entry

Varje enskilt vaccin bör utvärderas var för sig

Är dricksvatten verkligen bra att dricka?

Människan behöver vatten för att överleva. Men tänk om vattnet blivit förorenat med kolera? Tänk om man dricker för mycket så att man får vattenförgiftning (man dricker så mycket vatten så att elektrolytbalansen i kroppen förändras mycket att det är skadligt)?

Smittkoppsvirus

Okej, så allt vatten är inte bra att dricka. Det ska helst vara rent och fritt från skadliga ämnen. Sedan ska man dricka måttligt med vatten. Varje vattenglas borde utvärderas var för sig. Detta förändrar dock inte att vatten är livsnödvändigt för människan.

På samma sätt utvärderas varje vaccin för sig. Man tittar på de specifika fördelarna och nackdelarna som finns med vaccinet kontra sjukdomen (en så kallad kostnad/förtjänst-analys) och drar sedan en vetenskapsbaserad slutsats kring frågor som:

  • Bör just detta vaccinet lanseras?
  • Bör just detta vaccinet införlivas i vaccinationsschemat?
  • Till vilka grupper bör just detta vaccinet rekommenderas?
  • När bör man inte bli vaccinerad med just detta vaccin?
  • Behöver man boostring för just detta vaccinet?
  • osv.

Det är lätt att göra svepande uttalanden om vaccin, men det är viktigt att komma ihåg att varje enskilt vaccin (och varje enskilt läkemedelsprodukt, födoämne, dator etc.) bör utvärderas individuellt. Trots detta kan man, som i fallet dricksvatten, generalisera lite grand och säga att dricksvatten (eller vaccin) ofta är fördelaktigt, trots att man vet att det finns tillfällen då man inte bör dricka vatten (om det t. ex. är smutsigt) eller tillfällen då man inte bör vaccinera sig (om man t. ex. har en allvarlig genetisk immunbrist eller svåra allergier mot vaccinkomponenter).