En kritisk granskning av Ulf Brånells påståenden om immunförsvaret och vaccin

Det är ofta mycket underhållande att läsa vissa vaccinmotståndares diskussioner om hur vaccin och immunförsvaret interagerar. Ofta blir det en hel del fel som antagligen beror på att de inte läst sig in ordentligt på ämnet, kanske för deras ideologiska motstånd mot vaccin förhindrar dem från att förstå den vetenskapliga bakgrunden.

Låt oss ta ett titt på ett faktiskt exempel: Linda Karlströms antivaccinblogg publicerade nyss en artikel av Ulf Brånell om vacciners påverkan. Han säger sig vara en biopat (ytterligare en av de många medicinskt ogiltiga fusktitlar som folk som vill låtsas vara läkare använder sig av) och driver en alternativmedicinsk klinik där han behandlar patienter. Han accepterar inte att bakterier och virus kan orsaka sjukdomar och han anser att akuta sjukdomar är ”i själva verket av tecken på att kroppen med kraft försöker skydda sig mot och läka skador – fysiska skador, förgiftningar, trauman”.

Detta borde räcka för att förkasta föreställningen om att Ulf Brånell verkligen skulle ha en ”grundlig vetenskaplig utbildning” som Karlströms verkar tro.

Här följer en kritik av Brånells artikel.

1. Vinterkräksjukan och det inneboende immunförsvaret

Brånell pratar om en studie som publicerades i tidskriften Science år 2003, men ger aldrig någon referens:

Vetenskapsradion rapporterade flera gånger under vecka 9, 2003 om en artikel i Science, där caliciviruset (vinterkräksjukan) studerats på möss – eller rättare sagt, mössens reaktion på viruset studerades. De frågor man ställt sig är bland annat varför detta virus inte tycks ge någon immunitet – man kan insjukna flera gånger i snabb följd, och kroppen tycks inte bilda några antikroppar mot det.

Den artikel som hänvisas till är antagligen:

Karst, S. M., Wobus, C. E., Lay, M., Davidson, J., & Virgin, H. W. (2003). STAT1-Dependent Innate Immunity to a Norwalk-Like Virus. Science, 299(5612), 1575-1578.

Enkelt förklarat så visar studien att komponenter i det inneboende immunförsvaret är viktiga för kroppens försvar mot ett virus som är närbesläktat med det virus som orsakar vinterkräksjukan hos människan.

2. Varför kan man bli sjuk i vinterkräksjukan igen?

Hur som helst, man kan bli återinfekterad i vinterkräksjukan. Varför är det så? Detta diskuterade aldrig studien i fråga, men en översikt av Donaldson et. al. (2010), publicerad i Nature Reviews Microbiology, pekar på att det kan handla om ett antal samverkande faktorer:

• Många olika varianter: det finns en del olika varianter, så immunitet mot en medför inte automatisk lika bra skydd mot en annan.
• Antigendrift: en population som är motståndskraftig mot en variant kan bidra till en miljö där andra varianter ”väljs” (selekteras) fram.
• Hög mutationshastighet: viruset som orsakar vinterkräksjukan hos människan är ett RNA virus. RNA är mindre stabilt än DNA och därför har högre mutationshastighet. Ju mindre likt nya virusvarianter är till det som kroppen redan är motståndskraftig, desto mindre skyddad är man från tidigare infektioner.
• Receptorbyte: olika varianter av viruset binder till olika s.k. HBGA receptorer (det finns flera olika sådana i populationen).
• Ursprunglig antigenisk synd (”original antigenic sin”): fenomenet där kroppen hellre använder ett minnesförsvar mot ett smittoämne (patogen) den tidigare stött på istället för att lägga ner tid och energi på att starta ett nytt, ursprungligt, immunförsvar. Dock kan epitoper på proteiner hos den nya varianten vara tillräckligt annorlunda, så minnessvaret har lägre bindningsstyrka (affinitet) mot den nya varianten än mot den gamla. Antikroppar som är effektiva mot en variant kan vara mindre effektiva mot en annan.

Det är så att immuniteten är mestadels mot den specifika varianten som man blev sjuk i och att ett inneboende immunförsvar ofta räcker. Det innebär också att tesen i Brånells artikel, viruset som orsakar vinterkräksjukan inte ger immunitet, är felaktig.

När bör man inte vaccinera?

Som ett komplement till artikeln om varför man bör vaccinera sig kommer här en översikt över de situationer då man inte borde vaccinera sig. Notera dock att man nästan aldrig bör ta medicinska råd från internet (för att där kan vem som helst hävda vad som helst), så kontakta helst läkare för att reda ut situationen.

USAs president Barack Obama vaccineras mot A(H1N1).

Man bör inte vaccinera sig när så kallade försiktighetsåtgärder (kontraindikationer) föreligger. Vilka dessa är beror på vilket vaccin det gäller (se nedan), men kan inkludera:

• Allergi mot innehållet i vaccin: Vissa vaccin, som t. ex. influensavaccin, kan innehålla spår av äggproteiner. Om man riskerar en överreaktion (anafylaktisk chock) när man utsätts för detta, borde man inte bli vaccinerad med den typen av vaccin. Vissa vaccin innehåller spår av vissa typer av antibiotika, så om man riskerar en allergichock (anafylaktisk chock) mot dessa, så borde man inte heller vaccinera.
• Allvarlig genetisk immunbrist: Vissa individer har svår kombinerad immunbrist (SCID), vilket betyder att båda grenarna av det adaptiva immunförsvaret är nedsatta. Detta kan i vissa fall vara en anledning att inte vaccinera med t. ex. vaccinet mot rotavirus.

Därför bör man vaccinera

Det finns många anledningar att vaccinera sig. Låt oss titta på några särskilt viktiga.

Om man blir vaccinerad så är man oftast skyddad mot sjukdomen då man löper mycket mindre risk att själv bli infekterad och blir sjuk. Då slipper man sjukdomens effekter och komplikationer som kan vara mycket allvarliga beroende på vilken infektionssjukdom det gäller.

Om man vaccinerar så skyddar man även ofta individer som inte kan vaccineras. Många riskgrupper som är särskilt utsatta för vaccinförbyggande sjukdomar, som t. ex. barn som är för unga för att vaccineras, människor HIV/AIDS, individer som undergår kemoterapi för cancer, tar steroider för vissa autoimmuna sjukdomar, behandlas efter organtransplantation och så vidare. Dessa kan inte vaccineras och behöver att vi andra vaccinerar oss för att minska spridningen i populationen överlag. Dessutom så utsätter man sig för högre risk om man som vaccinerad bor i ett samhälle som har låg vaccinationstäckning än en icke-vaccinerad individ som lever i ett samhälle med hög vaccinationstäckning.