Sverige och kikhostan

Kikhosta är en smittsam barnsjukdom som orsakas av bakterien Bordetella pertussis. Symtom på att man är sjuk är likt en vanlig förkylning, hosta och ibland feber.

Det som gör sjukdom farlig för små barn är att hostattackerna kan bli så pass svåra att barnet får svårt att andas, med svimning och ibland hjärnskador som följd. Dessutom kan den som är sjuk drabbas av lunginflammation som en sekundärinfektion. Detta i kombination med att sjukdomen är väldigt smittsam. Den som är sen tidigare vaccinerad och/eller är vuxen tenderar att få lindrigare symtom men är fortfarande smittsamma.

Bakterie som orsakar kikhosta (Bordetella pertussis)

I Sverige vaccinerade man barn mot kikhosta från början av 50-talet fram till 1979 då vaccinet lyftes ut ur det allmäna barnvaccinationsprogrammet. Orsaken var att vaccinet gav en svag skyddseffekt och hade ett antal biverkningar kopplat till sig.

1996 togs ett nytt vaccin i bruk, ett så kallat acellulärt (cellfritt) vaccin, något som idag används över större delen av västvärlden.

Kikhostans uppgång och fall

När vaccinet mot kikhosta lyftes bort 1979 började fallen öka i landet allt mer:

In Sweden, the annual incidence rate of pertussis per 100,000 children 0-6 years of age increased from 700 cases in 1981 to 3,200 in 1985.

Som noterat ovan så infördes kikhostevaccinet igen 1996. Sen dess har mängden kikhostfall haft en nedåtgående trend förutom runt omkring 2003-2004. Detta förklaras i Smittskyddsinstitutets årsrapport från 2004 (s. 23):

Under åren 2000–2003 observerades den högsta åldersspecifika incidensen för barn födda under tidigt nittiotal det vill säga innan allmän kikhostevaccination hade införts. Denna trend bröts 2004. Den högsta incidensen
efter spädbarnstiden observeras nu bland barn födda 1996, den första årskullen som fick kikhostevaccin i programmet.

Detta är det första klara tecknet på att skyddseffekten av de acellulära vaccinerna börjar avta 6–7 år efter tre vaccinationer under spädbarnsåret. Den observerade tendensen bör bekräftas med en bestående trend under ytterligare ett år innan man tar ställning till när en fjärde dos kikhostevaccin bör ges, vilket också bör medföra en sammanslagning av påfyllnadsdoserna för difteri, stelkramp och polio.

Och vad hände med sjukdomsfallen? Från att ha legat på 1243 fall 2004 så sjönk dessa 2005 och framåt. För 2011 är totala antalet fall räknat till 111 stycken.

Rapporterade fall av kikhosta i Sverige, 2002-2011

Kunskap kring vaccinet

SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, gjorde en systematisk översikt av barnvaccinerna 2009. Studien gjordes därför att man vet med sig att oro bland medborgare för biverkningar kan leda till sjunkande vaccintäckning. För att kunna presentera gediget kunskapsunderlag för vaccinens säkerhet fick SBU:

… uppdraget att granska den vetenskapliga litteraturen för några av de vacciner som ingår i det svenska barnvaccinationsprogrammet.

Slutsatserna kring just kikhostsvaccinet:

Vaccination med kikhostevacciner skyddar barn mot kikhosta (Evidensstyrka 1). Skyddseffekten kvarstår i minst fem år efter vaccination med tre eller fyra doser av acellulärt kikhostevaccin (Evidensstyrka 3). Allmänna vaccinationsprogram med acellulärt kikhostevaccin minskar behovet av sjukhusvård pga kikhosta hos vaccinerade barn under två års ålder (Evidensstyrka 3).

Det finns inte belägg för någon ökning av insjuknande och dödlighet i allvarliga bakteriella infektioner efter vaccination med acellulärt kikhostevaccin (Evidensstyrka 1).

Den vetenskapliga litteraturen ger inga säkra hållpunkter för något orsakssamband mellan vaccinet och de fåtal övriga allvarliga biverkningar som beskrivits i fallrapporter eller
i nationella biverkningsrapporter.

I slutsatserna kring vaccinets säkerhet och kunskapen kring detta graderas detta i tre steg (evidensstyrka 1-3). Evidensstyrka beskriver det samlade vetenskapliga underlaget för en slutsats. Utöver detta finns det ”otillräckligt vetenskapligt underlag” (när det saknas studier) samt ”motsägande vetenskapligt underlag” (studier av samma vetenskapliga värde säger olika saker). En detaljerad bild av de olika graderingarna återfinns på sidan 28 i SBUs rapport:

Evidensstyrka 1 – Starkt vetenskapligt underlag
En slutsats med Evidensstyrka 1 stöds av minst två oberoende studier med högt bevisvärde i det samlade vetenskapliga underlaget...

Evidensstyrka 2 – Måttligt starkt vetenskapligt underlag
En slutsats med Evidensstyrka 2 stöds av minst en studie med högt bevisvärde och två studier med medelhögt bevisvärde i det samlade vetenskapliga underlaget…

Evidensstyrka 3 – Begränsat vetenskapligt underlag
En slutsats med Evidensstyrka 3 stöds av minst två studier med medelhögt bevisvärde i det samlade vetenskapliga underlaget. Om det finns studier som talar emot slutsatsen kan det vetenskapliga underlaget anses som otillräckligt eller motsägande.

Och med denna  mall kan vi se att det är väldigt stark bevisning för att a) vaccinet skyddar mot kikhosta samt att b) det inte leder till ökad sjuklighet eller dödlighet i bakteriella infektioner.

Referenser och vidare läsning

SMI.se (2011). Kikhosta. Hämtad: 2012-02-07

SBU.se (2009). Vacciner till barn – skyddseffekt och biverkningar. Systematisk litteraturöversikt. Hämtad: 2012-02-07

About CJ Åkerberg

Jag är programledare för den här poddradion, Kvalificerat Hemligt. Dessutom är jag programledare för (just nu pausade) poddradion Skeptikerpodden, en av författarna till boken Skeptikerskolan och skaparen av bloggen Tankebrott.nu samt Vaccininfo.com. Till vardags jobbar jag som enhetsschef på Svenska Kraftnät i Sundbyberg.

Posted on 2012/02/11, in Information, Konspirationer, Vetenskap and tagged , , . Bookmark the permalink. Lämna en kommentar.

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: