Vaccinmotståndarnas ohederliga debattstrategier

Då vaccinmotståndarna inte har vetenskapen på sin sida får de hitta på något annat för att slå sig fram och övertyga intet ont anade människor om sin skrämselpropaganda. Det finns många generella debattstrategier som är typiska för pseudovetenskap i allmänhet, men också några som är mer eller mindre vanliga för antivaccinationsrörelsen specifikt. Här följer en översikt över några sådana pseudovetenskapliga debattstrategier med exempel från antivaccinationsrörelserna både i Sverige och internationellt, fast betoningen ligger på svenska vaccinmotståndare.

Selektiv skepticism och körsbärsplockning av vetenskapen

Vanlig strategi: körsbärsplockning

Selektiv skepticism innebär att man är mycket mer kritisk mot de vetenskapliga studier som säger emot sin position medan man okritiskt accepterar det som till syntes stödjer ens position (även om dessa är allvarligt bristfälliga).

Ett klassiskt exempel på detta är vaccinmotståndarnas stöd för den diskrediterade läkaren Andrew Wakefield, trots att denna tagit emot stora ekonomiska mutor, gjort sig skyldig till forskningsfusk och allvarliga etiska brister i sina undersökningar av autistiska barn. Många vaccinmotståndare stödjer även vaccinmotståndarna Mark och David Geier, trots att dessa sysslar med att ”behandla” autistiska barn med läkemedlet Lupron som används för att kemiskt kastrera sexförbrytare.

Körsbärsplockning av forskningen innebär att man betonar de studier som stödjer ens position, medan man nedvärderar de studier som säger emot. Det är mycket farligt att lita för mycket på en enskild studie, för den kan vara begränsad eller bristfällig. Inom naturvetenskapen letar man efter att många olika studier från olika infallsvinklar vars resultat sammanstrålar mot samma generella slutsats. Då kan man provisoriskt acceptera resultatet som pålitligt.

Samtidigt som vaccinmotståndare okritiskt accepterar Wakefields och Geiers påståenden förkastar de studier som är utförda av vetenskapare som någon gång har någon gång samarbetat med läkemedelsbolag eller amerikanska smittskyddsmyndigheten i tron att det finns en allvarlig intressekonflikt, trots att dessa studier kritiskt granskats av oberoende forskare innan de publicerats i den vetenskapliga litteraturen.

Vilseledande citeringar ur sitt sammanhang

En annan typisk metod som vaccinmotståndare använder sig av är att citera forskare och vetenskapliga artiklar ur sitt sammanhang i ett försök att få det att se ut som om forskningen stödjer deras position. Dessa är oftast korta citat, eller citat där man plockat ut stora bitar. För att motverka detta behöver man alltid gå tillbaka till studien eller forskaren och ta redan på om sammanhanget verkligen stämmer med vad det korta citatet säger. Oftast är det inte fallet. Låt oss titta och plocka sönder ett exempel på hur vaccinmotståndare citerar forskningen ur sitt sammanhang för att vilseleda.

Den svenska vaccinmotståndaren Marina Ahlm (som utbildar sig till fotterapeut) hävdar att mässlingsvaccinet ”produces immune suppression which contributes to an increased susceptibility to other infections” och hänvisar till en studie av Auwaerter m.fl. (1996) som publicerades i tidskriften Clinical Immunology and Immunopathology. Det första man ska göra här är att läsa artikeln, alternativt läsa abstraktet på någon databas som t. ex. PubMed. Abstraktet återfinns här. Där kan vi läsa att ”Measles produces immune suppression which contributes to an increased susceptibility to other infections.” Med andra ord är det mässling som sjukdom, inte vaccinet, som orsakar immunsuppression och mottaglighet för andra infektioner. Hade Marina Ahlm ens brytt sig om att läsa första raden i abstraktet som hon hänvisade till hade hon insett att hon hade fel. Men det gjorde hon inte. Antagligen har hon helt enkelt kopierat påståendet från någon annan antivaccinsida på internet utan kritisk granskning.

Konspirationsteorier och anklagelser om att vara bondfångarens medhjälpare

Vaccinmotståndare tenderar att tro på många olika konspirationsteorier och ignorera kritiker genom att anklaga de som försvarar vaccinforskningen för att vara köpta av läkemedelsbolagen. Det inses lätt att detta är ett argumentationsfel och egentligen ett sätt att rationalisera bort motargument: ”det där säger han eller hon bara för att hon är köpt”. Infektionsläkaren Paul Offit smutskastas ofta av vaccinmotståndarna för att han sålde rättigheterna till ett vaccin mot rotavirus som han var med och upptäckte.

Systematiska missförstånd av grundläggande vetenskap

Ett annat utmärkande drag är att vaccinmotståndare sällan förstår grundläggande vetenskapliga fakta, mekanismer eller statistik om vaccin. Det finns två särskilt talande exempel från den svenska antivaccinrörelsen.

I artikeln Vaccinmotståndarnas matematiska okunskap avslöjades det hur svenska vaccinmotståndare inte förstår skillnaden mellan antal och andel. Det var förvisso sant att i absoluta antal var det fler vaccinerade som blev sjuka, men detta berodde enbart på grund av att vaccin aldrig är 100% säkra och att antalet icke-vaccinerade är så få. Den relativa risken för att bli infekterad om man var icke-vaccinerad var nästan 150 gånger större än om man var vaccinerad.

Vaccinmotståndaren Linda Karlström har presenterat följande resonemang på sin blogg: varför ska man vaccinera sig mot stelkramp (som Linda Karlström tydligen anser innehåller stelkrampsbakterier) efter att man, säg, stuckit sig på en rostig spik? Karlström undrar ironiskt om kroppen reagerar snabbare på ”vaccinbakterierna” och varför stelkrampsbakterierna inte skulle väcka samma försvar som stelkrampsvaccinet är tänkt att göra.

Bakterien som orsakar stelkramp heter Clostridium tetani. Detta är en bakterie som helst föredrar en syrefri miljö och förekommer annars som tåliga sporer. När dessa sporer kommer in i såret så börjar de gro. Bakterierna reproducerar sig och producerar ett toxin som heter tetanospasmin. Inkubationstiden är oftast kring en vecka. Tetanospasmin är ett mycket potent gift med en dödlig dos (dos där 50% av subjekten dör) på endast 1 nanogram per kilogram kroppsvikt, vilket gör det till det näst dödligaste giftet i världen.

I själva verket innehåller stelkrampsvaccinet inga stelkrampsbakterier, utan en inaktiverad form av detta toxin som då kallas för en toxoid. Detta gör att immunförsvaret bygger upp ett skydd mot toxinets aktiva form också och kan eliminera det om personen skulle bli infekterad vid ett senare tillfälle.

Anledningen att man får en boosterinjektion efter att stuckit sig på den klassiska spiken är för att just väcka det slumrande immunförsvaret till liv igen, eller mer precist få de B och T minnesceller man har kvar sedan tidigare vaccination att dela sig för att blir fler och differentiera sig till effektorceller, som då mycket snabbare kan motverka stelkrampsbakteriernas gift än om man inte fick en boosterinjektion.

Det är lite som att väcka sina soldater till liv och börja nyrekrytering i tid innan striden, istället för att bli tagen på sängen med få soldater när fiendesoldater strömmar in en vecka senare och överraskar alla. Det handlar alltså helt enkelt om att få mängden av effektorceller mot toxinet att vara hög som det går innan bakterierna hunnit reproducera sig och kroppen utsätts för toxinet från bakterierna.

När det gäller det adaptiva immunförsvaret specifikt kan man förenklat säga att om man får en boosterinjektion så möts toxinet av en arme av effektorceller från det adaptiva immunförsvaret redo att utplåna det. Utan en boosterinjektion så möter toxinet en liten mängd minnesceller (om de ens finns kvar, detta beror på hur länge det har gått sedan man fick sin senaste vaccination eller om man fått för få vaccin tidigare) som först måste dela sig och aktiveras innan de kan ta sig an toxinet.

Att flytta målstolparna och skiftandet av hypoteser

Flyttande av målstolpar är ett vanligt argumentationsfel som går ut på att man hela tiden höjer evidensbördan för sin meningsmotståndare. Varje gång denna uppfyller pseudovetarens krav, så höjds ribban ytterligare, ofta till absurda höjder. En annan relaterad taktik är att hela tiden skifta hypoteser när man blir motbevisad. Tidigare trodde vaccinmotståndare felaktigt att vaccinet mot mässling, röda hund och påssjuka orsakade autism. Över ett dussintals studier utfördes som motbevisade detta. Så då började de hävda att konserveringsmedlet thimerosal orsakade autism. Forskarna motbevisade detta återigen. Då flyttades hypoteserna till att det var för många vaccin för tidigt som orsakade autism. Återigen visade den samlade vetenskapen att detta inte var fallet. Så fortsätter det.

Försök att tysta meningsmotståndare med legala strategier

Till sist ska vi titta lite på hur vissa individuella vaccinmotståndare hanterar kritik. Följande är ett utdrag ur artikeln ”Anti-vaccine activists, Web 2.0, and the postmodern paradigm – An overview of
tactics and tropes used online by the anti-vaccination movement” av Anna Kata.

Anti-vaccine activists have filed legal actions against their critics. After one blogger wrote about a family’s vaccine lawsuit, she was subpoenaed despite no involvement in the case. Handley sued Dr. Paul Offit, author of books critical of the movement, for a particular passage he wrote. Barbara Loe Fisher, co-founder of the National Vaccine Information Center, sued Offit and journalist Amy Wallace for libel over a comment Offit made in Wallace’s Wired magazine article – specifically, “She [Fisher] lies.” The British publishers of Offit’s latest book were threatened with a libel suit over a sentence suggesting a lawyer paid Andrew Wakefield to conduct his infamous study for litigation purposes. Some anti-vaccine activists attack their detractors in more personal ways. Dr. Offit is often called a “biostitute” (i.e. a ‘bioscience prostitute’) or Dr. “Proffit”; he has even received death threats.

Minst sagt skrämmande. Men antagligen är det så det resoneras när sakliga motargument fattas.

Detta är bara några av de många ohederliga debattstrategier som vaccinmotståndare ofta använder sig av och det gäller att se up och på bästa sätt hitta sätt att motverka dem.

Referenser och vidare läsning

Anna, K. (2011). Anti-vaccine activists, Web 2.0, and the postmodern paradigm – An overview of tactics and tropes used online by the anti-vaccination movement. Vaccine. [Epub ahead of print].
CDC. (2011). Epidemiology and Prevention of Vaccine-Preventable Diseases: Tetanus. Hämtad: 2012-02-12.
Gerber, J. S., & Offit, P. A. (2009). Vaccines and Autism: A Tale of Shifting Hypotheses. Clinical Infectious Diseases, 48(4), 456-461.
Gorski, D. (2009). Chemical castration for autism: After three years, the mainstream media finally notices. Science-Based Medicine. Hämtad: 2012-02-12.
Gorski, D. (2011). Mothering magazine: Peddling dangerous health misinformation to new mothers. Science-Based Medicine. Hämtad: 2012-02-12.
Gorski, D. (2011). Chemical castration of autistic children leads to the downfall of Dr. Mark Geier. Science-Based Medicine. Hämtad: 2012-02-12.